Reflexhandling
Kände mig jätteynklig igår kväll, frös och kände mig allt annat än pigg. Glad över att nattningen var gjord, så att jag äntligen kunde kura ihop mig i soffan, gosa in mig under filten och titta på såp-TV. Efter en halvtimme hade jag halvslumrat och hörde helt plötsligt hur någon grät. Insåg snabbt att det var Lilleman. Rusade in till honom och hittar en halvt sovande liten grabb, med sprutande Lilleskutt tårar som mumlar en massa galiamatias, samtidigt som han gråter. Efter en lång minut så kommer det fram att han letar efter toaletten - som finns just utanför hans dörr. Bär dit honom, sätter honom på toalettstolen. Han gör det han ska och sedan ny omstoppning i sängen. Två sekunder senare sov han. Lufsade tillbaka till soffan, undrade vad som hade hänt. Jag som hade kurat ihop mig så i soffan och riktigt känt efter att jag inte orkade gå ut till köket och hämta mig en kopp the -trots att jag var jättethesugen. Att hjälpa Lilleman på toaletten var mer en reflexhandling och då var det inget snack om att orka eller inte.
Kurade ihop i soffan igen, när sambon kom hem lite senare fick han fixa the. Det gäller att spara krafterna till rätt utryckning.
Jesus
Vi åkte hiss, Lilleman och jag.
Lilleman: Den här har Jesus gjort och klappar på hissväggen.
Jag. Du menar hissen?
Lilleman: Ja, Jesus har ju gjort hissen.
Jag: Jaha, menar du att Jesus har gjort allting?
Lilleman: Nej, inte allt, men den här hissen.
Vi är inte speciellt religösa hos oss, men vi kanske borde ha lite religionsundervisning. Under lång tid så trodde Lilleman att kyrkorna var kungens och att det var kungen som stod i prediksstolen. Nu vet han att det oftast är prästen som står där och han har sett bilder på Jesus och andra personer ur bibeln. Detta fick följden att nu mer tror att alla gamla bilder med en man med skägg är Jesus. Kanske dax för Barnens bibel?
Fördommar?
När jag hämtade på dagis idag så satt jag och pratade lite med några av de andra barnen, med Lilleman i famnen. Lilleman hade nämnligen ramlat just innan jag kom och var ganska ledsen och de andra barnen ville också trösta honom. En för mig främmande kvinna kom fram och började kommentera detta - jag antog att hon var förälder till någon av de andra barnen. När hon fick klart för sig att jag inte var Lillemans mamma, utan "bara" bonusmamma så blev hon ganska ifrågasättande - hur kunde Lilleman ha sådant förtroende för mig - knöt han an till alla människor så lätt - var inte hans mamma orolig för det osv. Milt uttryckt så blev jag både förvånad och tog ganska illa vid mig - är inte alls van att behöva försvara min relation till Lilleman. Förklarade att han bor hos oss på heltid osv och att jag har känt honom sedan han var liten osv. Kände att jag ville försvara mig. Kvinnan gick sin väg och sedan fick jag veta av en av dagisfröknarna att kvinnan är en ny fröken som ska jobba halvtid på dagiset. Det gjorde inte saken bättre - jag påpekade att de gärna fick upplysa henne om att hon gärna fick presentera sig och att hon verkade vara ganska fördomsfull. Jag blir fortfarande arg när jag tänker på det, för i hennes ögon skulle jag vara en bifigur i Lillemans liv och eftersom jag inte var det så var jag elak- hon hann ju även slänga in en hint om att människor som splittrade familjer inte visste hur mycket skada de kunde göra osv. Fascinerande att det fortfarande är så att mamman alltid är den goda och pappan är the bad guy..
Tuffaste grabben i stan..
är Lilleman! Han har fått en skateboard och i hans ögon så blir man därmed jättetuff. Han kan stå länge och beundra killarna i högstadiet när de åker på torget. Nu har han en egen bräda och i hans värld innebär det att han självklart kan vara med i gänget som åker på torget. Han har dock upptäckt att de inte tar så stor notis om honom, men han får stå där och titta om han vill. De blir inte så jätteimpade över de saker som han har lärt sig, men han tar det med jämnmod. Han kan hålla på i en timme och åka fram och tillbaka på gården, för att försöka lära sig hålla balansen, svänga osv. Fascinerande. Fortsätter det så här kommer hans skateboard att vara uppnött innan sommaren har börjat...
Coolhetsfaktor?
Sista året har jag successivt förvandlats, från sambon till bonusmamma - med allt vad det innehbär. Idag blev jag medveten om att jag lagt mig till med attribut som jag tidigare har klassat som i det närmaste fåniga. Det ena är barnsadel på cykeln - jättepraktiskt. Lilleman får åka mycket cykel med mig, utmärkt transportmedel. Tidigare har jag på något sätt sett barnsadel som väldigt vuxet och ansvarsfullt - nu cyklar jag runt med en och undrar ibland hur det gick till. En annan liknande sak är cykelhjälmen. Jag är cykelmänniska, tycker att det är utmärkt att bo i stan och kunna cykla dit jag ska, sommar som vinter. Först i år har jag skaffat mig cykelhjälm, det är faktiskt bara positiva saker med att ha hjälm - egentligen. Det sitter bara långt inne att erkänna det. En tredje sak är gummistövlar. Jag har använt kängor när det har varit blött ute, ansett att stövlar är överflödiga, eftersom jag inte är så ofta ute i skogen när det är blött. Nu är jag lycklig ägare till ett par gröna Tretorn, utmärkta när man ska till lekparken när det är blött. Tala om att man förändras... Helt plötsligt har man blivit vuxen... eller?
Rivning?
Efter ett långt samtal med sambon imorse, så har vi kommit fram till att vi måste hitta en strategi för att inte lägga ner så mycket energi på allt som har med vårdnadstvisten att göra. Det är så lätt att man fastnar allt det negativa runt detta. Ältar, ältar och ältar. Klart att det påvekar grabben också, om men försöker undvika det i det längsta.
Jag är inte så perfekt som jag önskar att jag vore...
Satt vid frukostbordet med grabben imorse, han satt och tittade på huset på andra sidan gatan.
G: Är det huset gammalt?
J: Jo, det är väl hundra år eller så.
G: Då kanske de skulle bygga ett nytt snart?
J: Varför då?
G: Jo, det är ju så smutsigt, ser du inte att det är en massa fläckar på det. De har ju jättesmutsiga fönster oxå!!
Med tanke på hur smutsiga våra fönster är så är det väl bara att vänta på rivningen. Tror dock att det är smidigare att pustsa fönster än att riva hus...
